tisdag 22 april 2014

Grejer colting inte fattat om ortorexi

Vår vän som definierar hälsa som inte att må bra utan att "vara snygg naken" har gått loss igen och skrivit två extremt raljerande inlägg där han hävdar att ortorexidiagnosen är det som leder en hel generation ner i fördärvet av fetma och inaktivitet.

Men hur menar han, vilka syftar han på? Jo, han tror det finns en stor konspiration av de som överdriver belastningen i sin träningsdos i något slags försök att "komma undan" med powerwalks istället för coltings egenförespråkade triatlonträning. Enligt coltans teori så är Sverige ett land i akut hälsoförfall nästan enbart på grund av att dessa människor som enligt honom fuskar med träningen inte istället äter lax och tränar två pass om dagen.

Detta problem försöker colting lösa genom att håna människor med diagnosen ortorexi, eller andra diagnostiserade mat- & träningsrelaterade tvångstankar eller -handlingar. Det är naturligtvis rimligt eftersom..... Nä, precis, det är något som inte alls har med saken att göra.

Det är knappast så att Svenne 45 som joggar 2 ggr i veckan (och som colting tycker borde börja träna dubbla pass 7 dar i veckan istället för att fjösa runt) i fikarummet motiverar sitt val att enbart sporadiskt träna med att han har ortorexi. Det är knappast så att småbarnsföräldrarna som köper för mycket godis till sina barn gör det för att de inte ska växa upp till ortorektiker. Ortorexi är ett sjukligt tillstånd där den drabbade inte kan leva ett normalt liv, som påverkar både hen själv och alla runt omkring hen. Det är en diagnos likt exempelvis anorexi, och den är inte på något vis skyldig till den ökande ohälsan. Att dessutom tro att det är något folk generellt "låtsas" ha är ju som att tro att tjejer ljuger om våldtäkter, den enda som skulle förlora på det är den som ljög.

Vad man däremot kan konstatera, men som colting helt missat, är att både ortorexi och andra ätstörningar delvis är ett symptom på ett förvirrat samhälle som fått mat och motion helt om bakfoten, precis som den ökande övervikten och ohälsan är ett symptom på just detsamma. Det är alltså två sidor av samma mynt som colting i sitt effektsökeri försöker göra en poäng av att ställa mot varandra, trots att de i själva verket står sida vid sida som effekter av samma ursprungsproblem.

För att ta det hela till ännu en nivå av ironi så är inlägg som coltings ett mycket effektivt sätt att motarbeta en sund syn på kost och träning, vilket alltså skulle kunna vara medicinen mot det sjuka hälsoklimat vi har som i sin tur ligger till grund för den övervikt och det stillasittande han säger sig vilja motarbeta. Detta eftersom de bagatelliserar och förlöjligar allvarliga diagnoser som folk faktiskt dör av (anorexi är den psykiska diagnos som har högst procentuell dödlighet). Att ännu mer försöka förlöjliga den redan innan så skambelagda och stigmatiserade psykiska ohälsan är att på alla sätt ytterligare komplicera folks förhållande till mat, träning, sin kropp och sin hälsa vilket alltså kommer leda till ökade problem med såväl fetma som andra ätstörningar.

Visserligen är folks förvirring inom dessa områden något som colting själv tjänar sitt levebröd av, så det är ju förståeligt att han vill krångla till det och försöka lägga krokben för folk, men när han gör det genom att göra narr av svårt psykiskt sjuka så är det ungefär lika normalt, sunt och sympatiskt som att stjäla godis från svältande föräldralösa barn som snart ska dö i cancer på en långsamt sjunkande färja i ishavet.

Men någon ska väl göra det också....

13 kommentarer:

Jonas Colting sa...

Snacka om raljerande. Du har ju uppenbarligen inte läst något av mina två blogginlägg eller sett programmet på TV4. Du verkar inte heller ha koll på den riktiga definitionen av ortorexi utan blandar ihop den med andra psykiska ohälsotillstånd…. Läser man vad Steve Bratman, läkaren som myntade uttrycket ortorexi så kan man läsa; ”Where the bulimic and anorexic focus on the quantity of food, the orthorexic fixates on its quality”.[2] - Steve Bratman . I mitt senaste blogginlägg skriver jag tydligt att de som verkligen lider av ortorexi naturligtvis ska tas på allvar. Andelen individer som verkligen lider av för mycket träning/nyttig mat är så oerhört mycket mindre än de som faktiskt blir dödssjuka av den raka motsatsen. Vad vi behöver mindre av idag är skäl till att inte träna och skäl att bry oss mindre av vad vi äter!

Anonym sa...

Jag håller med dig. Tycker Colting blandar ihop äpplen med päron. Vad ortorexi är, och vad som gynnar folkhälsan är två olika saker som inte bör blandas ihop. Man märker också väldigt tydligt att han inte har den blekaste om vad som händer i en ätstörds psyke, hade han det hade han ALDRIG formulerat sig så. Men för mig som faktiskt vet kan jag tala om att jag hellre dör i förtid som en knubbig svenne än lever 10 år extra med daglig ångest och press.

Anonym sa...

Fast ortorexi handlar inte om för mycket träning eller endast nyttig mat. Det är en psykisk sjukdom precis som anorexi och bulimi. Lider man av ortorexi innebär det tvångsmässig träning och ofta kompenseras uteblivet träningspass eller en onyttig måltid med ännu mer träning och ofta i kombination med svält. Vill gärna veta var det "nyttiga" finns i detta beteende. Visst är det bra att bry sig om sin hälsa, men det ska, enligt mig, vara på en nivå som är helt fri från ångest, kompenserande och dåligt samvete.

Anonym sa...

Colting skrev: "Andelen individer som verkligen lider av för mycket träning/nyttig mat är så oerhört mycket mindre än de som faktiskt blir dödssjuka av den raka motsatsen."

Är de verkligen mindre? Inte färre? ;)

Anonym sa...

En andel kan vara större, lika stor eller mindre men aldrig färre.

//Språkpolisen.

Anonym sa...

Heja Lisa!

Anonym sa...

Ja heja Lisa!
Jag känner flera som börjat som glada motionärer men gått för långt i sin iver att nå nya mål och bli ännu hälsosammare och på så sätt glidit över i en tvångsmässig fixering vid mat och träning som lett till allt från utebliven mens till depression och ångest. Jonas skriver att man inte kan vara för hälsosam. Nej, det kan man naturligtvis inte vara, men om man försöker för mycket kan man glida över i någonting som inte är hälsosamt när alla kolhydrater, allt fett och alla vilodagar försvunnit. Ortorexi (eller vad man nu vill kalla det) är inte samma sak som anorexi. Anorexi behandlas med 100%-igt träningsförbud och man friskförklaras när man uppnått rätt BMI. En ortorektiker kan inte bara sluta träna tvärt och hon/han kan ha ett helt normalt BMI även om fettprocenten är alldeles för låg.
Stillasittande och snabbmat är inte bra för folkhälsan, men som tidigare nämnts är det äpplen och päron och står inte i motsats till varandra. Och Coltings raljerande fick mig att bli illamående. Skulle man skriva på samma sätt om alkoholproblem eller cancer?

Så Lisa, jag hejar på dig!

Lisa sa...

Jonas: Vad kul att du läst! Visst har även jag gjort det när det gäller dina inlägg, det är också anledningen till att jag, precis som du kommenterar, inte begränsar mig till enbart ortorexi utan även tar upp anorexi och annan matproblematik - du använde dig ju själv av väldigt svepande ordalag i dina texter, du påstår dig tex inte ha känt någon som blivit sjuk av träning och nyttig mat. Men det är såklart inte rimligt förutsatt att du tex gått i en vanlig skola osv.

Att du gjort ett tillägg om att du tycker att de med diagnos ska tas på allvar tycker jag knappast väger upp faktumet att hela din text bygger på att driva med samma människor. Om du tycker de ska tas på allvar bör du själv börja med att göra just det.

I grunden håller jag med dig, visst är det ett problem att många rör sig för lite. Skillnaden mellan oss är väl bara att jag inte tror att vägen till ökad folkhälsa går genom att driva med och förlöjliga psykiskt sjuka. Men man är olika.

Malin sa...

Tycker det är extremt olyckligt hur begreppet ortorexi nu får en ny mening genom debatten, och ffa Jonas agerande.

Han refererar själv till Bratman som myntade begreppet ortorexi. Citatet han använder kan plockas från svenska Wikipedia. Studerar man vad Bratman själv skriver framgår tydligt att han med begreppet avser en störning där den drabbade själv lider av sitt beteende. (Detta verkar Jonas helst vilja baka in i anorexi.)
”But the emphasis is intended to be on “unhealthy obsession.” One can have an unhealthy obsession with something that is otherwise healthy. Think of exercise addiction, or workaholism. I never intended the expression to apply to anything other than extreme cases of over-focus, particularly where the person themselves would rather lighten up and stop thinking about it so much”.[ http://www.orthorexia.com/ http://www.orthorexia.com/about/ ]

Om man mår psykiskt dåligt av sitt beteende, om man tappat kontrollen och känner sig fängslad snarare än välmående — kan det då inte vara ett problem bara för att fixeringen i sig är i något fysiskt positivt (nyttig mat, träning, arbete(?), … ) istället för något fysiskt skadligt (alkohol, droger, … )? Såklart det kan, det förstår alla med någon insikt i beroendeproblematik. Det är tydligt att Bratman med sin definition av ortorexi avser just det tillstånd när individen själv önskar hen kunde bryta sitt beteende, inte en välmående individ som gjort ett medvetet val att leva/äta hälsosamt.

Jag skrev f ö en kommentar på Jonas blogginlägg där jag tog upp just detta. Jag vet inte varför han valde att inte godkänna den, men att gå tillbaka till definitionen tjänar förstås inte syftet för den som istället vill börja använda termen som något avundsjuka fredagsmysare använder för att klämma åt alla som äter nyttigt och tränar mycket. Blir förstås mycket lättare när man kan driva med dom som faktiskt lider av sin sjukdom när man kan lägga in en brasklapp om att "det är ju faktiskt inte dom man menar".

Kalle sa...

Men allvarligt, förstår ni verkligen inte Jonas poäng? Eller vill ni inte förstå?

Det har blivit poppis att ropa "ortorexi", så fort någon vill träna hårt för att klara ett lopp på en viss tid, eller så fort någon bestämt sig för att äta nyttigare. Det är ju helt sjukt. Riktigt ortorexi är något helt annat. Men idag finns det gott om personer som kallar varenda joggare för ortorektiker, och det är inte ok!

Emma sa...

Men man kan ju inte börja ignorera ett problem för att det blivit "poppis" att ropa det till folk? Det hjälper väl ingen? Varken de som behöver träna mer eller mindre.
Därför är det mycket märkligt att Colting i sitt försök att få fram, vad? Väljer att förlöjliga och trampa på de som verkligen lider av "riktig ortorexi" som du benämner det. Istället för att, typ, ge ett tips på vad man kan göra åt att det blivit så "poppis" att ropa detta till var och varannan person.

Malin sa...

Kalle, förstår du verkligen inte våra invändningar? Eller vill du inte förstå?

Du har helt rätt, det är inte ok. Men det är heller inte ok att i sin häxjakt på fredagsmysaren sparka på en (inte längre så liten) grupp som utvecklar psykisk ohälsa från samhällets och egna prestationskrav.

Vad menar du med "äkta ortorexi"? Vad tror du Jonas menar? Inte en gång har jag nämligen sett Jonas ens erkänna ortorexins existens. Uppenbart utan koll på diagnoskriterier eller insikt i ätstörningsproblematik driver han sin tes, att inget som är bra för din kropp någonsin kan bli ett problem, in absurdum. Han refererar till sjukdomsbegreppet på ett helt ovetenskapligt sätt, och varje gång någon försöker exemplifiera ortorexin och lidandet hos den drabbade gör han sig till expert på ett område han inte behärskar och försöker kalla det anorexi. Vill han förändra debattklimatet vore det på sin plats med någon gnutta ödmjukhet inför att människor faktiskt kan ta fixering på nyttig mat och träning till en gräns där dom själva lider av sitt beteende. Kanske t o m vidga sitt begrepp av hälsa till att inte enbart innefatta fysisk utan även psykisk sådan.

Jag tycker att vi som mår bra av att äta "nyttigt" och träna "hårt" enkelt och med sakliga argument kan förklara för "folk" varför det är fel att kalla oss ortorektiker. Finns varken anledning till eller ursäkt för att håna hela begreppets existens, och därmed alla drabbade, för att få fram vår poäng.

nisse sa...

du verkar ju helt ha missuppfattat jonas, jag tycker inte han hånar någon alls. Dock verkar ju ortorexi som han skriver vara en skön förklaring till alla som inte tränar att fortsätta med just det, inte träna.Har hört om hur många som helst som tränar mkt som blir angripna för att träna för mkt, undrar vad som händer om man angriper de överviktiga med samma påpekanden i fikarummet, kommer man levande därifrån ?